tiggeriförbud – Föreningen HEM

Amnesty riktar krav mot svenska myndigheter

Sun, 02 Dec 2018 13:41:33 +0000

Vi i HEM har med spänning följt och bidragit till Amnestys arbete med att samla in och sammanställa information om hur ”utsatta EU-medborgare” behandlas i Sverige. De har hittat en rad punkter där svenska myndigheter bryter mot mänskliga rättigheter. Just nu pågår därför en kampanj bland annat för att få polisen i Stockholm att inte bryta mot lagen när det gäller behandlingen av utsatta som ber om hjälp på Stockholms gator. De presenterar också ett antal krav till regering, kommuner och landsting på förbättringar som skulle leda till att mänskliga rättigheter bättre respekterades.

Läs mer om kampanjen och ta del av en mycket välskriven rapport på Amnestys hemsida.

Debattinlägg: ”En röst som finns bland oss, men ändå inte…”

Mon, 04 Jun 2018 11:12:53 +0000

Vem menade Statsminister Albin Hansson med sitt berömda Folkhemstal 1928, ”Sverige borde bli ett hem för hela folket”? Förmodligen inte svenska romer eftersom ända in på 1960-talet fanns det en strukturell strategi hos maktapparaten för att romer inte skulle inkluderas i samhället. Regeringsrepresentanter kunde ogenerat uttrycka: ”Det går ingen nöd på zigenarna i Sverige eftersom det ligger i deras natur att bo i tält och i husvagnar”. En uppfattning som delades av många och som beskyllde romerna för sitt utanförskap.

Fördomsfulla beskyllningar som idag även drabbar desperata EU-medborgare, som med utsträckt hand demonstrerar sin utsatthet, en hand som vissa partier nu i valtider använder som valfläsk att kriminalisera! Politiker som basunerar att de inte lägger en slant i muggen för att ”det är bäst så för tiggarna själva” eller att ”tiggarna stör ordningen och väcker obehag.”

Sveriges före detta statsminister Göran Persson uppmanade nyligen i media att: ”Tiggarna bör ställa sig upprätt på benen och kräva att få ett arbete”, ett märkligt uttalande eftersom det har man i generationer försökt med, men med antiziganism och diskriminering som ständig fiende misslyckas man.

Vår nuvarande statsminister vill inte förbjuda tiggeriet, men vill däremot införa licenskrav av de nödställda för att få tillstånd att ”tigga”. Man kan då undra vilka kriterier som kommer användas för att få en sådan? Vad kommer krävas av den behövande för att få förmånen att be om hjälp? Eller är det i vanlig ordning så att de nödställda utsätts för godtycke och överförmynderi av byråkrater som tar beslut om deras öde utan att ha tagit del av deras historik och erfarenhet av att leva i ständig utsatthet.

Jag vill därför låta en drabbad röst vittna om den verklighet som många blundar för:

”I mitt bröst bor det bara bekymmer. För mig finns ingen framtid. Den finns inte ens i morgon, utan den är här och nu. Därför kommer jag sitta här så länge jag behöver för att mina barn inte ska få samma helvete som jag. Fattigdomen och människors likgiltighet gör ont, men det som gör mest ont är att man avhumaniserar mig. Dagligen utsätts jag för olika former av trakasserier, som närmanden av kvinnor och män i alla åldrar som tafsar på mig och som erbjuder mig pengar för att följa med dom hem.

Jag kan inte ropa på hjälp för jag skäms, och att be polisen om skydd är det inte tal om, snarare tvärtom. De har vid flera tillfällen jagat mig som villebråd från platsen där jag sitter. En tröst i all förtvivlan är att jag har etablerat god sämja med butikspersonalen och med kunder som visar omtanke. Men hotet att gripas av polis kvarstår, som en kväll i vintras då man bryskt drog mig in i sin piketbil, där en landsmaninna i tjugoårsåldern panikslagen och gråtandes satt. Jag själv var livrädd, men försökte trösta kvinnan, varpå en av poliserna med hotfull näve röt åt mig att hålla tyst och i demonstrativ ilska slängde mitt ID-kort och min plånbok på golvet. Efter cirka tjugo minuters färd stannade de plötsligt och lämpade av mig. Kvinnan behöll de och for vidare. Jag var vilsen, saknade SL-kort, i timmar irrade jag mig till fots till city. Jag var skräckslagen att återigen hamna i polisens våld.” C. Stanescu

-Rösten som uttrycker sin desperation tillhör en fyrtioårig man från Rumänien. Han har tre barn i tonåren. Han berättar stolt att de går i skolan. Själv är han analfabet och har inga möjligheter att försörja sin familj i hemlandet. Där räknas han inte. Varje morgon ringer han hem på sin gamla mobil, som han fått av en vänlig själ, för att se till att barnen kommer iväg till skolan. Familjen har han inte sett sedan flera månader tillbaka och telefonen lindrar den värsta smärtan av saknad.

Det är det pris han får betala för att hans barn ska få äta sig mätta och ha rena kläder på kroppen så att de kan gå i skolan. Om antiziganism inte funnits i hans land hade han naturligtvis inte suttit här och varit en måltavla för människors ondska, som spottar på honom och anklagar honom för att vara i händerna på organiserad brottslighet. De som han verkligen är offer för, är politiker som hotar med att frånta honom hans enda möjlighet att hålla sig och sin familj vid liv, utan att hänvisa en annan utväg till försörjning. Han fasar för den dan han inte längre kan föda sin familj och ha råd med nödvändiga mutor till läkare vid behov. Tack och lov finns det människor som bidrar med en slant och sina barns uttjänta kläder och skor, som han kan skicka hem. Människor som ser honom som den människa han är.

-Jag vill betona att huvudansvaret för denna outhärdliga situation ligger naturligtvis i hemlandet, men hela EU har skyldighet gentemot alla sina invånare till ett värdigt liv. Inget land ska få smita från anständighet och medmänsklighet – ens i valtider!

Hans Caldaras. ”Nätverket för utsatta medborgare”

Ett inlägg i en debatt som inte borde pågå

Mon, 19 Dec 2016 17:56:59 +0000

Det har tagit oss i HEM några dagar att smälta Stefan Löfvéns uttalande om tiggeriförbud i helgen och vi tvingas inse att regeringen behöver en påminnelse om Sveriges människorättsansvar. Att kriminalisera fattigdom har aldrig varit en framkomlig väg och precis som lösdriverilagar och bettleriförbud så borde den här retoriken höra hemma på historiens soptipp, inte i den aktuella debatten. Vi vill här samla några olika argument varför både ett tiggeriförbud och ett licenssystem för tiggeri är katastrofala idéer, för de individer som tvingas försörja sig genom att tigga och för oss som samhälle.

Sveriges rättssystem vilar på ett antal allmänna rättsprinciper, likhet inför lagen, proportionalitet och behov ska styra hur lagar utformas. Grunden för att kriminalisera ett beteende är att det beteendet i sig är förkastligt. I de fall man vill skydda enskilda från ett skadligt beteende bör man istället använda social skyddslagstiftning. Att bestraffa någon för ett beteende man anser att de bör skyddas ifrån är fullständigt omvänt eftersom det bara förvärrar personens bekymmer att tilldöma böter eller fängelse. En neutral lagstiftning måste också vända sig mot beteenden, inte grupper, vilket i det här fallet innebär att ett neutralt förbud mot tiggeri skulle förhindra organisationers insamlingar likaväl som att förbjuda den som tappat sin plånbok att be en vänlig medmänniska om pengar till bussen hem. Om dessa situationer särskiljs betyder det att fattiga, utlänningar eller romer pekas ut specifikt av lagen och hindras från beteenden som är tillåtna för andra, något som inte skulle vara förenligt med likabehandlingsprincipen.

Licenser kan bara ses som en form av förbud eftersom det i alla fall då tillstånd inte ges är just det. Det skulle dessutom innebära att inrätta ett register över både vilka som får och vilka som inte får tillstånd. Den typen av register bör vi ha i färskt minne hur skadliga de kan vara och hur lätta de är att missbruka. Ett licenssystem skulle också liksom alla andra hinder framförallt drabba de fattigaste och mest utsatta och skapa ett system där en något mer världsvan landsman kan ta betalt för att hjälpa en analfabet utan språkkunskaper med att fylla i blanketter.

En kriminalisering skulle även vara problematisk ur ett rättighetsperspektiv. Sverige har förbundit sig att följa en rad juridiskt bindande konventioner och dessa styr hur vi utformar vår lagstiftning. Om ett tiggeriförbud är förenligt med Europakonventionen är inte prövat än men ett sådant fall är under avgörande i ett mål mot Schweiz. Däremot har FN:s människorättskommitté uttalat att kriminalisering av fattigdom utgör grym och förnedrande behandling och kommittén som bevakar FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering påpekat att kriminalisering av fattigdom är något som drabbar minoriteter i högre grad än majoritetssamhället och är därför inte förenligt med konventionen.

För att tala lite om konsekvenserna för de grupper som drabbas av en eventuell lagstiftning är ödesdigra. Utanförskapet man befinner sig i förstärks och cementeras då man utöver sitt sociala utanförskap dessutom stämplas som kriminell. Från vårt stödarbete där vi dagligen träffar människor på gatan och i läger har vi redan kunskap om att varje utspel från politiskt håll om hårdare tag eller att inte ge i muggen omedelbart får obehagliga konsekvenser, en uppfattning som stöds av FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom. Det är alltid de mest utsatta, däribland kvinnor, minderåriga och handikappade, som blir ännu mer utsatta när inkomsterna minskar och därmed beroendet av andra ökar.

Genom långsiktigt socialt arbete skulle alternativet till att tigga vara att skaffa ett jobb. Men genom att helt enkelt rycka undan den lilla möjlighet människor har till en laglig inkomst är alternativet inte att börja jobba imorgon. Alternativet är istället att tvingas in i prostitution och kriminalitet. Erfarenheter från andra länder, däribland Danmark, där förbud införts visar att tiggandet inte heller upphör. Det som händer är att människor dras nedåt i en ond spiral när skulder från böter eller anmärkningar om fängelsestraff håller fast dem i en utsatt situation som blir ännu svårare att ta sig ur.

Med tanke på den vitbok som kom ut så sent som 2014 om övergrepp och kränkningar mot romer som Sverige begått under 1900-talet är det otroligt hur snabbt socialdemokraterna svängt från att helt utesluta ett tiggeriförbud till att nu ha som sitt viktigaste fokus i frågan att få bort alla misshagliga människor från gatorna för att slippa se dem. Det enda ärliga argument för ett tiggeriförbud är ju faktiskt att vi som lever i ett rikt land och åtnjuter de sociala rättigheter ett medborgarskap i Sverige innebär skall slippa påminnas om alla de som inte är lika lyckligt lottade. Men erfarenheter från Norge, Danmark och England visar att det inte skulle uppnås eftersom förbud inte har avsedd effekt.

HEM rapporterar från konferens om utsatta EU-medborgare

Wed, 12 Oct 2016 12:03:42 +0000

I förra veckan besökte flera av oss från HEM en konferens i Göteborg där organisationer från hela Sverige samlades för att diskutera frågor kring utsatta EU-medborgare. Med på plats fanns även tjänstemän och politiker från kommuner i Sverige, experter från rumänska organisationer samt romska representanter.

Geta Iorgu från Stockholm presenterade sitt arbete med föreningen REMIS (Romska EU-migranter i Sverige)

Mänskliga rättigheter, vatten och sanitet

Positivt var fokuset på inkludering, integration och mänskliga rättigheter som återkom under konferensen. En aktuell diskussion var rätten till vatten och sanitet som kom upp apropå politiska utspel där förorenade lekplatser använts som ett argument för tiggeriförbud. Ur ett människorättsperspektiv är det istället samhället, och i Sverige specifikt kommunerna, som är skyldig att tillhandahålla en rimlig nivå av tillgång till vatten och sanitet för alla som vistas i landet. Johanna Westeson från Amnesty International påpekade att det är sällsynt att en grupp så regelmässigt nekas sina mänskliga rättigheter så som romer i Sverige. Inte ens på pappret tas ett grundläggande ansvar för att leva upp till en anständig nivå. Representanter från de mer generösa kommunerna i Sverige där t.ex. toaletter och tak över huvudet tillhandahålls vittnade om att detta inte lett till en ökad tillströmning vilket verkar vara ett vanligt motargument till varför kommuner inte vidtar dessa enkla lösningar för att åstadkomma en grundläggande värdighet för alla människor. Något som dessutom ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vore betydligt billigare än ekonomiska kostnader för städning och avhysning för att inte tala om de kostnader i mänskligt lidande som blir följden av en restriktiv hållning. Ett mer direkt citat från konferensen var ”Alla Europas fattiga kommer inte komma för att bajsa i våra bajamajjor.”

Avhysningar diskuterades med ett historiskt svenskt perspektiv. Både Hans Caldaras (längst till vänster) och Gina Ionescu (tredje från vänster) har egna erfarenheter av att bli avhysta. Övriga på bild (från vänster) är Sven Hovmöller från föreningen HEM och Aaron Israelson.

Problemen med tiggeriförbudsdebatten

Regeringens utspel om tiggeriförbud diskuterades eftersom många var oroliga över konsekvenserna om ett sådant förbud skulle bli verklighet. Några konsekvenser kommer vara att fler tvingas in i prostitution och kriminalitet på grund av bristen på alternativa försörjningsmöjligheter och fler kommer bli ännu mer utsatta och riskera att falla offer för människohandel eller annan organiserad brottslighet. Det är ju tyvärr inte så som många politiker och ledarskribenter verkar tro att det finns mängder med arbetstillfällen som människor tackar nej till i nuläget för att det är så mycket trevligare att sitta på våra gator och frysa.
Organisationen European Roma Rights Center driver ett fall i EU-domstol mot Schweiz där en romsk kvinna fällts för tiggeri med hjälp av ett lokalt förbud. Organisationen menar att tiggeriförbud är direkt diskriminerande mot romer genom att koppla till föreställningar om romer som kriminella.

Positiva exempel

Väldigt kul var att ett positivt exempel lyftes fram från Lunds kommun där ett Idéburet offentligt partnerskap avtalats mellan kommunen och en organisation. Det har gjort att ett härbärge kunnat startas där människor får möjlighet att bo en längre period i sträck. Något som i sin tur gjort det varit möjligt att arbeta med att ordna arbeten och några av de som bott på härbärget har sedan kunnat skaffa egna boenden och betala hyra. En sådan utveckling är tyvärr näst intill omöjlig så länge människor bor i tält eller på gatan och tvingas flytta runt. Att i ett sånt läge kunna gå på arbetsintervjuer, utbilda sig eller planera framåt mer än en dag i taget är väldigt svårt.

Förslag för romsk inkludering i Europa

Som en del av konferensen diskuterades pågående eller förslag till initiativ på EU-nivå för att förbättra situationen för romer i hela Europa. Det pågående arbetet med en europeisk pelare för sociala rättigheter är problematisk eftersom det framlagda förslaget utelämnar 10-12 miljoner människor genom att inte inkludera de som är ekonomiskt inaktiva. Det är därför viktigt att civilsamhället utnyttjar möjligheten att lämna synpunkter på förslaget vilket kan göras fram till den sista december i år.
Flera talare poängterade vikten av ett effektivare och oberoende rapporteringssystem för att följa upp de olika ländernas arbete med romsk inkludering. Vasile Burtea, rom och professor i sociologi, la fram ett förslag på ett system för oberoende övervakning och informationsspridning kring de europeiska romernas sociala problem där en oberoende övervakare med assistent tillsätts i varje land med en stor romsk befolkning. Dessa skall enligt förlaget rapportera direkt till EU-kommissionen istället för att rapporteringen som nu går via respektive lands regering och ofta friseras betydligt innan den lämnas över.

Sammandrag från alla paneler och föredrag från konferensen kommer publiceras på konferensens hemsida.

Manifestation mot SLs regler mot tiggeri

Fri, 22 Apr 2016 07:13:24 +0000

Den 23 april genomförde HEM tillsammans med andra aktivister en manifestation för att markera vår oro över utvecklingen som sker i hela samhället där fler och fler offentliga rum stängs och rensas från vad som anses som oönskade individer och beteenden. I detta fall riktade vi oss specifict mot de nya ordningsregler som införts av SL för att förhindra tiggande, tidningsförsäljning och musicerande i tunnelbanan. SL menar att detta väcker otrygghet, vi menar att det snarare handlar om irritation och att det aldrig kan få prioriteras före människors möjligheter att efter bästa förmåga försörja sig själva och sina familjer. Reglerna är väldigt godtyckligt utformade och kommer att utgöra ytterligare ett verktyg för att trakassera redan utsatta människor utifrån rasistiska och antiziganistiska motiv.

Maria har blivit utkörd från centralstationen

Manifestationen tog plats i gången mellan tunnelbanan och pendeltågen på centralstationen. Vi bjöd på musikunderhållning och delade ut flygblad. Polisen och väktare hjälpte till genom att stå runt och ge oss extra uppmärksamhet från omgivningen.

Det blev tydligt hur vi aktivister tilläts att stå kvar, spela musik och dela ut vårt tryckta material medan de romska tiggare som suttit i gången bara en halvtimme tidigare hade blivit ivägkörda. De poliser vi talade med sa att de inget visste om detta. Bakom en busshållsplats utanför centralen hittade vi Maria som brukar sitta i gången utanför tunnelbanan. Hon berättade att poliser kommit under dagen och kört ut de som satt där. Hon har däremot inte fått reglerna förklarade för sig utan bara att hon måste flytta sig.

P4 Radio Stockholm var på plats och gjorde ett reportage om manifestationen.

Vad kan du göra?

Kontakta SL:s kundtjänst 08-600 10 00 och framför vad du tycker om de nya reglerna.
Skriva på denna namninsamling.
Skriv till ansvariga politiker. Här hittar du kontaktuppgifter.

Föreningens debattinlägg i Aftonbladet

Mon, 11 May 2015 17:04:03 +0000

Som svar på Tomas Tobés (M) och Beatrice Asks (M) debattinlägg i DN den 30 april där de föreslår en kriminalisering av ”organiserat tiggeri” har föreningen HEM tillsammans med Nätverket för romska EU-migranter nu formulerat ett svar som idag publicerats i Aftonbladet. Läs svaret genom att följa länken:
Tiggarna behöver hjälp – inte förbud | Politik | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet

Solidaritetsdemonstration med EU-migranter

Sun, 08 Feb 2015 14:59:26 +0000

Som svar på en uppmaning till en demonstration under parollen ”Stoppa tiggeriet” anordnades en motdemonstration av personalen i fackklubben på Systembolaget Gullmarsplan (i SAC) som uppmanade till solidaritet med EU-migranterna. Uppslutningen blev god, betydligt bättre än för den ursprungliga demonstrationen och bland annat hölls det tal av Sven Hovmöller från Föreningen HEM.

Läs mer:

Demonstrationen på facebook

DN 1 februari 2015,
Gatutidning för romer lanseras

Metro 1 februari 2015,
Fyra personer dök upp på anti-tiggardemonstration