Klockan 10 idag hölls en presskonferens där Martin Valfridsson, den nationella samordnaren kring frågor om utsatta EU-medborgare, presenterade sin slutredovisning kring uppdraget. Vi befarar att den linje han framförde kommer få mycket negativa konsekvenser för de fattiga och diskriminerade människor som kommit till Sverige i synnerhet och för mänskliga rättigheter i Sverige i allmänhet. Nedan kommer en snabb sammanfattning av de tre viktigaste punkterna som framfördes och där vår syn skiljer sig från Valfridssons.

Valfridsson börjar med att säga att det är viktigt med skolgång men kommer sen till slutsatsen att vi därför inte skall erbjuda skola i Sverige, eftersom det kan göra att man avbryter sin skolgång hemma. Vi i HEM menar att kravet att villkora skolgång är farligt. Alla barn som befinner sig på svensk mark, oavsett medborgarskap och oavsett deras föräldrars medborgarskap eller handlingar, har rätt till utbildning. Ruckar vi på vår tolkning av en så fundamental del av barnkonventionen är vi som land ute på mycket hal is.

Valfridsson nämner flera gånger att likhet inför lagen är viktigt. Men det han syftar på är att polisen skall bli mer aktiv i att jobba mot mindre brott i samband med bosättningar, att bo olovligen på annans mark, att hugga träd till bränsle och att uträtta behov i skogen. “Brott” som begås helt enkelt för att man inte har något alternativ och som lätt skulle avhjälpas genom att upplåta lagliga boplatser där civilsamhällesorganisationer kan hjälpa till att ordna sopsortering och sanitet. Något som inte tycks lika viktigt är att likhet skall gälla när EU-medborgarna har rollen som brottsoffer. Han nämnde nästan inget om hatbrott, annat än för att påstå att den svenska polisen inte gjort något för att förtjäna sitt dåliga förtroende bland EU-migranterna.
Men inom gruppen finns gott om erfarenheter av att försöka få hjälp från polisen vid hot, våldsbrott och mordbränder, vilket sällan leder till någon konkret hjälp på grund av okunskap eller ointresse.

Valfridsson nämner också en mamma som fött barn i hemlandet och bara någon månad efter återvänt till Sverige för att tigga. Han menade att hon tjänade väldigt mycket pengar i Sverige, och att vi som ger pengar till tiggare därmed uppmuntrat henne att lämna sitt barn. Istället ville han lyfta vikten av att donera pengar till organisationer som verkar på plats för att skapa jobb och utbildningsmöjligheter på lång sikt. Han vägrade dock ta i den riktigt svåra frågan, som den mamman tvingas söka svar på: vad ska hon göra på kort sikt, innan jobben och utbildningarna kommer? Vad ska hon och hennes barn äta? Där menar vi att inget kan ersätta pengar i koppen vad gäller effektivt stöd. De pengar som hamnar i koppen går direkt till det allra viktigaste och ger på ett oöverträffat sätt möjlighet att styra sin egen framtid.

Vi kommer nu gå igenom den fullständiga rapporten och återkommer med en längre kommentarer även på den under veckan. Vill du själv ta en titt på rapporten återfinns den på regeringens hemsida.